Axel Sparre

Axel Sparre
Axel Sparre
	Axel Sparre iklädd uniform, med ringkrage om halsen. Porträtt av okänd konstnär från tiden runt år 1700.
	Titlar
	greve
	överstelöjtnant
Tidsperiod	1677–1699
	överste
Tidsperiod	1699–1705
	generalmajor i infanteriet
Tidsperiod	1705–1710
	generallöjtnant
Tidsperiod	1710–1713
	general i infanteriet
Tidsperiod	1713–1721
	fältmarskalk
Tidsperiod	1721–1728
Yrke	Militär
Övrigt arbete	Envoyé, Konstnär
	Militärtjänst
I tjänst för	Nederländerna; Sverige
Tjänstetid	1671–1728
Befäl	Västmanlands regemente
Slag/krig	Fransk-nederländska kriget Belägringen av Naerden; Belägringen av Bonn; Stormningen av Rheinbach; Slaget vid Seneffe; Skånska kriget; Slaget vid Landskrona; Belägringen av Bohus fästning; Stora nordiska kriget Slaget vid Düna; Slaget vid Kliszów; Stormningen av Lemberg; Slaget vid Fraustadt; Slaget vid Holowczyn; Slaget vid Desna; Stormningen av Veprik; Slaget vid Poltava; Kalabaliken i Bender;
	Personfakta
Född	9 januari 1652; Visby, Gotland
Död	28 maj 1728 (76 år); Brokinds slott, Östergötland
Begravd	Linköpings domkyrka, Östergötland
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Sparre
Sätesgård	Brokinds slott, Östergötland
Far	Axel Sparre
Mor	Margareta Oxenstierna af Korsholm och Wasa
Släktingar	Erik Sparre af Sundby
	Familj
Make/maka	Anna Maria Falkenberg (1721–1728)

För andra betydelser, se Axel Sparre (olika betydelser).

Axel Sparre, född 9 januari 1652 i Visby, Gotland, död 31 maj 1728 Vårdnäs församling, Östergötlands län (på Brokinds slott), var en svensk greve, militär och konstnär.

Sparre var son till Axel Carlsson Sparre och Margareta Oxenstierna af Korsholm och Wasa och bror till kammarherren och konstnären friherre Carl Sparre (1648-1716) samt halvbror till Erik Sparre af Sundby. Sparre var en av Karl XII:s närmaste vänner. Han blev student vid Uppsala universitet 1662, antogs som volontär vid Livgardet 1671 och gick 1672 i holländsk tjänst men återkallades 1674 och utnämndes till kapten vid Henrik Horn af Marienborgs infanteriregemente i Stade. Sedan han återvänt till Sverige , deltog han i Karl XI:s skånska krig och var bl. a. med om slaget vid Lund och Landskrona. 1677 blev han kapten vid Livgardet och senare samma år överstelöjtnant vid Närke-Värmlands regemente. Vid 1697 års riksdag arbetade han ivrigt för Karl XII:s myndigförklarande och utnämndes 1699 till överste och chef för Västmanlands regemente, generalmajor 1705, generallöjtnant 1710, general i infanteriet 1713 och slutligen fältmarskalk 1721.^[1]

Han deltog i Karl XII:s fälttåg 1700–09 i det Stora nordiska kriget, till exempel i slaget vid Düna, slaget vid Kliszów, slaget vid Fraustadt och slaget vid Poltava. Därefter följde Sparre med Karl XII till Bender och förde där befälet över den svenska armén sedan Karl XII återvänt till Sverige.^[1] Sparre var verksam som amatörkonstnär och finns representerad vid bland annat Nationalmuseum^[2] i Stockholm.

Sparre jordfästes den 5 november 1728 i Riddarholmskyrkan men vilar tillsammans med hustrun i Linköpings domkyrka.^[3]

Bilder